Undervisningen i kognitiva färdigheter ska utveckla elevens förmåga att uppfatta och förstå den omgivande verkligheten och aktivera elevens förmåga att tänka och styra sina handlingar. Målet för undervisningen är att eleven aktiveras och lär sig använda sina sinnen för att få en uppfattning om den omgivande verkligheten. Målet är att eleven lär sig uppfatta, välja och klassificera saker. Dessutom lär sig eleven att dra slutsatser, som till exempel färdigheter i att förstå samband mellan orsak och verkan, lösa problem, dra språkliga slutsatser och memorera. I enlighet med elevens funktionsförmåga och intresse kan målet för undervisningen också vara att eleven utvecklar sina grundläggande färdigheter i läsning, skrivning och matematik. Övningen av de kognitiva färdigheterna inriktas på elevens aktivitet i vardagsmiljön. (reviderade LP, 2014)
Den kognitiva utvecklingen är ” tänkandets utveckling”. Kognition är en förutsättning för människans fortsatta utveckling och mognad. Utvecklingspsykologer har försökt dela in kognition enligt ålder, utvecklingsnivå eller IQ. Kognition behandlar de grundläggande psykologiska funktionerna och hör intimt ihop med människans personlighetsutveckling och påverkar hennes självförtroende. Med de kognitiva funktionerna avser man förmågan att ta emot och skaffa sig kunskap, att bearbeta, minnas och använda sig av denna kunskap samt att vara kreativ. Minne, beslutsfattande, emotion, uppmärksamhet, tänkande, lärande, medvetande, problemlösning och perception är sådana kognitiva funktioner. Den språkliga förmågan hör också ihop med den kognitiva förmågan. Kognition är alltså inte en enskild funktion utan många, mer eller mindre av varandra beroende funktioner. Verksamhetsområdet är indelat i följande delområden: delad uppmärksamhet och kontakt, orsak-verkan, problemlösning, matematiska begrepp, siffror och antal. (MÅLgan)